Värme, värme, värme och extra försiktighet krävs nu

Många av er har undrat hur det gick när vi var till "hundprataren" med vår lilla Texas.
Sanningen att säga var det inga roliga besked vi fick och det har därför inte känts speciellt kul att skriva om det heller, men självklart ska jag i stora drag berätta för er vad som hände.

Vi har tydligen en hund som inte mår bra alls. En hund som börjat kissa och bitas vill ju tala om att något är fel, men hur ska man veta vad när en hund inte kan prata?
Ibland önskade man verkligen att dom kunde göra det. Därför finns det människor som Gabriella. Som ger hundar och andra djur en RÖST. Att berätta för husse och matte vad som är fel och hur vi kan hjälpa till att göra livet så bra som möjligt för dom.
Texas berättade att jag oroade mig väldigt mycket för honom, men att han oroade sig desto mer för mig.
Sedan beskrev Gabriella mig så på pricken så jag nästan fick hjärtstopp. Min hund hade talat om för henne hur jag är som person, hur jag mår, känner och tänker, och inte nog med att jag inte kunde sagt det bättre själv, jag insåg också saker jag inte insett med mig själv tidigare. Helt galet. Min hund vet mer om mig än vad jag själv vet. Hur man ska förklara det utan att tro på hokus-pokus, ja säg det!?

Han berättar att han har väldigt ont i kroppen, typ influensa-ont, och det blir värre när han blir kall och fryser. Han känner sig trött och har ofta huvudvärk. Han vet om att han blivit en jävla gringubbe, men det är ju för att ingen förstår hur han mår i sin kropp.
Han har en infektion, troligen en gammal fästinginfektion som hängt med i flera års tid, och det är den som gör att han mår såhär. Han behöver en längre antibiotikakur för att bli av med infektionen.
Magen är inte heller bra. Den är i obalans och han känner ofta av sura uppstötningar. Det i sin tur påverkar också tänderna, och vilka problem vi haft med dem vet vi ju sedan tidigare.
Vi ska testa en naturmedicin för att hjälpa magen att komma i balans. Men först måste vi ta itu med infektionen så han slipper smärtan i kroppen.

Det känns skönt att vi fått veta vad som är fel, och nu hoppas jag bara att det verkligen är DET som är problemet. För hur kan man veta om man inte testar?
Det här med hundpratare var verkligen en chansning.. Vi har varit till veterinären tidigare för att han verkar ha ont någonstans och de hittar inget fel på honom. Det gäller att hitta nya väger, för självklart förtjänar Texas allt vi kan göra för honom, och det här är ju ett alternativ!

Jag upplever att han varit lite piggare och gladare och tar mer kontakt sedan vi var iväg för ett par veckor sedan. Kanske förstår han att vi tänker göra allt vi kan för att hjälpa honom. Jag hoppas det!!
Älskade Texas. Snart är allt bra igen..

Födelsedagen firade vi med en förmiddag i M-skogen. Ett av Elvis favoritställen!

Idag är det vår storkilles födelsedag. Vi har haft lyckan och glädjen att ha Elvis i våra liv i 6 års tid.
Han är en fantastisk hund på alla sätt och vis. Pigg, glad, nyfiken, omtänksam, charmig och trofast. Han har alla egenskaper man kan önska hos en bästa vän.
Att han sedan vaktar sin familj och tar hand om oss på det viset han gör, gör det möjligt att älska honom ännu lite mer. Så världens bästa Elvis, GRATTIS! Vi älskar dig!


Radarparet!

Idag sköter Fredrik inskolningen. Det var dagisfotografering och Lilly skulle få stanna över lunchen idag. Jag hoppas och tror såklart att allt går lika bra som igår!

Jag ska nämligen alldeles strax plocka in mig, hundarna och Lillasyster i min vita lilla sockerbit och åka upp till Dalarna till min mosters fina gård. Det blir bara en dagstrip eftersom det är dagis imorgon igen, men den här gången blir det ingen vanlig trip till släkten. Det är Texas som står i centrum.
Jag vill veta vad som står på eftersom han betett sig väldigt konstigt den senaste tiden, och därför ska han återigen få träffa Gabriella, en kvinna som säger sig kunna prata med djur.
Hon har träffat Texas en gång tidigare (har bloggat om det men hinner inte länka nu) och mycket av det hon sa stämde in på pricken. Därför hoppas jag kunna få klarhet i vad som stör honom så vi kan göra något åt det.

Tror ni på "djurpratare" och annat hokus-pokus?

Moster C har även bokat in en behandling till mig, och vad det innebär har jag ingen aning om, men det ska bli väldigt spännande! Vi hörs ikväll!!


Texas just nu - Ligger och laddar i sängen!

Det gick jättebra med Texas hos veterinären igår.
Tänderna är nu rena och fina och han åt som en häst när vi kom hem :)
Eftersom han visat tecken på aggressivitet mot min systers pojkvän TJ och även mot min syster så var jag misstänksam på ifall han har ont någonstans.
Han är lite öm på ett ställe i ryggen men det är ju omöjligt att säga varför.
En liten 2,2 kg´s hund kan skada sig hur lätt som helst, och utan att vi märker det. Det räcker ju att han ramlar ur soffan så kan han bryta benen. Texas är ändå rätt feg och vill hellre att vi lyfter honom än att han ska testa själv, och det är rätt skönt ändå när man vet att det är så lätt hänt att de skadar sig.
Han har iallafall fått antibiotika nu och ska äta det i fem dagar.
Slutet gott allting gott!

Idag kommer inte att bli någon rolig dag. Tvärtom. Jag hatar de gånger jag lämnar min älskade lilla 2 kg´s hund hos veterinären med vetskapen om att han ska sövas ner och ta bort tandsten.
Oavsett vad någon säger så VET jag att det finns risker med att söva ner och det känns väldigt jobbigt att inte ha kontrollen, ansvaret. En hel dag måste jag sysselsätta mig med annat innan jag får hämta hem min älskling igen.

För er som inte hängt med från början så går vi regelbundet och tar bort tandsten på Texas eftersom han har diagnosen Parodontit (tandlossning), vilket innebär att han har överskott av en särskild bakterie som gör att tandsten bildas väldigt lätt och kryper ner i fickor som gör att tänderna så småningom lossnar.
Vi borstar tänderna på honom VARJE kväll men tandstenen sätter sig ändå, och därför går vi regelbundet till tandläkaren med honom så all tandsten försvinner. Han förtjänar att få ha sina tänder tills han blir gammal!

Om tjugo minuter ska vi vara hos veterinären, och först ska jag lämna av Lilly hos Linda som ska vara barnvakt en stund medan jag träffar veterinären och lämnar av Texas..

Det här med Texas ger mig verkligen huvudbry. Jag förstår ingenting!
Imorse trodde jag typ att han brutit ryggen när han skrek så, sedan somnade han om och sov till elva.
Han var seg upp och verkade ha ont, men följde med ut i regnet och gick en kort promenad.
Under eftermiddagen har han som jag skrev i förra inlägget mest sovit och skrikit till emellanåt.

En gammal vän till mig kom hit och umgicks lite med mig och Lilly och Texas följde med Husse till en vän. Han har varit hur pigg och busig som helst därborta och även sedan dom kom hem. Han är precis som vanligt, om inte än vildare och mer busig!

Helt ärligt?? Jag fattar verkligen ingenting.. Kan det vara att medicinen inte verkar förän bortåt senare eftermiddag-kvällen? Ska jag kanske testa att ge medicinen på kvällen istället för på morgonen om han är extra stel på morgonen..?

Svar på era frågor - Jo, självklart har vi veterinärjour här i Karlstad, men eftersom det inte syns något på markant på röntgen så tyckte vår veterinär att det var bättre att vi får träffa en ortoped som kan lite mer om just sånna här problem, och denne jobbar inte kvällstid och hade ingen tid före onsdag. Om Texas hade vinglat något eller visat tecken på att han var sämre skulle vi komma in direkt så han får vård. Så djurplågeri hoppas jag inte att det är.. Jag litar på veterinären, även om det såklart känns förjävligt att inte veta vad som är fel och hur ont han har..

Veterinären tyckte att vi skulle avvakta tills ortopeden har tid att undersöka honom och det är först på onsdag morgon.
Det känns för jävligt rent ut sagt att han ska behöva ha ont i två hela dagar innan de gör någonting för honom. Smärtstillande får han ju fortfarande men idag verkar det inte ha hjälpt eftersom han skrek så imorse.
Under eftermiddagen har han mest legat i sin väska nedbäddad under filten men när jag var dit och försökte leta fram öppningen i filten för att klappa honom så skrek han, trots att jag knappt stötte i honom.
Nånting står verkligen inte rätt till. Min älskade hund har ont..

(Foto: Emma)

Ingen bra morgon. Vi vaknade vid sju av att Texas (som låg under mitt täcke) gallskrek av smärta (förmodligen i ryggen) och när han försökte resa sig så skrek han ännu mer och hade svårt att gå. Lilla älsklingen..
Veterinären hade ännu inte öppnat så vi försökte lugna honom i väntan på att kunna kontakta dem. Vi somnade alla om efter ca en timme. Nu sitter jag i telefonkö och hoppas verkligen att vi kan få en tid IDAG!
Vi har gett medicin (smärtstillande och antiinflammatoriskt) exakt enligt ordination och röntgen visade ju inte på något bråck. Jag är OROLIG!!

För någon månad sedan var Texas jättelåg och konstig en dag. Han ville bara ligga i väskan eller sitt hus och skrek till då och då som om han hade ont någonstans.
Först trodde vi att han hade ont i magen, men allteftersom dagen gick förstod vi att det måste komma ifrån ryggen då han gick lite konstigt och inte ville böja nacken åt ena hållet.
Detta var en lördagkväll så min pappa kontaktade en veterinär han känner som tyckte vi skulle testa att ge Metacam (antiinflamatoriskt smärtstillande) för att se ifall det blev bättre, troligen var det bara en sträckning.
Jag gav metacam i två dagar och sedan dess har det varit bra igen.

Men för några dagar sedan har jag börjat dra sig undan igen och skrika till lite då och då. Han har även visat tydligt att han inte vill gå i trappan. Jag ringde veterinären bums!

Efter att noga ha känt igenom honom och palperat längsmed ryggraden så kom hon fram till den bakre thoraxkotan (tror jag det hette) och han gallskrek.
Röntgen nästa. Han fick somna i min famn och sedan bar jag in honom i röntgenrummet och hjälpte till att hålla i och sträcka ut. Lilla älsklingen. Så liten och hjälplös.
Röntgen ska visas för ortoped till veckan, tills dess äter han metacam på dubbel dos, och vi märker redan en skillnad. Han är både piggare och gladare men ska inte gå i trappor och hoppa upp och ner i säng/soffa.

Elvis                                                                     En tax

När Elvis fick sitt 1-års vaccin blev han jättedålig. Hans stora öron svullnade upp och blev knallröda, tunga och heta. Det var ingen fara när vi kom in till veterinären igen som tur var, bara en reaktion på vaccinet.
Men stackaren såg ju så ledsen och bedrövad ut.
När jag ser tillbaka på den här bilden så ser han ju lite ut som en tax faktiskt.. Godingen ♥

Idag har vi haft lite kalas för 5-åringen, Elvis.
Våra vänner och deras fyrbenta kom på besök och det blev fika med hallontårta och chokladmuffins för oss, och buffé med leverpastej, korv och blodpudding för hundarna. Alla var nöjda och glada!



Buffé-bordet







Allteftersom kvällen gick busade vi med hundarna och Lilly, och skypade med Josefina, medan grabbarna såg på fotboll..


Emma och Lilly busar innan läggdags..

Vackra 5-åringen!

Idag blir vår älskade storkille Elvis 5 år. Vi älskar dig så!
Lite kotlett till frukost och till middag ska han få något ännu godare. Såklart en present också!

Tänk, jag minns när han var liten valp och vi just hämtat hem honom. Han var helt sjukt söt redan då!


Sover gott i vår säng! 8 veckor gammal..


En av mina favoritvalpbilder på Elvis, i vår stekpanna :)


Världens finaste 5 månadersgrabb!