Supermänniskan

Jag är ingen supermänniska. Långt ifrån. Det har jag insett idag.
Egentligen insåg jag det för länge sen, men idag rann det över för mig och jag insåg att jag måste ta tag i det. Det fungerar inte att hålla på i det tempo jag gör.
Att ta hand om en nyfödd, helamma (utan att ha ångest 24/7 för att mjölken "kanske" inte räcker, är den tillräckligt fet, blir hon mätt, varför spyr hon upp allt, behöver jag amma igen eller behöver hon ersättning, osv..), ta hand om två hundar och ge dom tillräckligt med kärlek och motion, ta hand om hemmet, disken och tvätten, tanka bilen, vårda relationerna, och försöka ta hand om sig själv inemellanåt och göra saker man tycker är roligt (utan att stressa arslet av sig), är fan ingen lätt match!
Plugga heltid på det också och försök planera ditt bröllop samtidigt, så är det mitt liv de senaste två månaderna. Jag kan bara konstatera att det INTE går ihop. Inte utan en jävla massa tårar och ångest.
Idag bröt jag ihop, totalt. Ja, så är det. Sanning.
Men jag kommer att komma igen. Det är det bästa i den här kråksången.
En sovande bebis, nyrastade och nymatade hundar, två tvättmaskiner, och ett ren(are) hem (TACK MAMMA, du är bäst!) och så lite sömn på det inatt om jag har tur, så kommer jag vara som en ny människa imorgon.
Emellan Lillys hysteriska grin inne på HM idag hann jag i all hast slita med mig en ny klänning hem. Inget att ha på Göran och Jennies bröllop, men ändå en fin klänning. Den, och allt ovanstående är en bra tröst just ikväll..
Imorgon ska jag inviga den. Då tar jag sommarlov och min efterlängtade Mammaledighet startar på riktigt ♥

Hej gullsnuppan, och så kommer vi på onsdag och ger dig kärlek! Puss moster & Kalle
Stor kram på dig vännen! Ibland kan man faktiskt tro att du ÄR en supermänniska, för du har sånt GO i dig och är målmedveten, strukturerad samt har ett jäkla tålamod (jäkligt envis på det också såklart, hihi). Det beundrar jag!
MEN, det är okej att bryta ihop. Ibland behöver man få gråta ut lite för att kunna samla nya krafter och orka resa sig igen. Kom ihåg att du inte skall pressa dig själv för hårt. Vi vänner finns här och vi förstår att du har mycket att göra. Ett knapptryck bort så har du mig som kan lyssna från allt ifrån skratt till gråt : )
Och du glömmer väl inte att du när som helst kan be mig om hjälp? Är det inte Lilly du behöver lite avlastning med, så är det kanske en skön pratstund eller en härlig promenad. Kram på dig underbara vän! I love you!
DU ÄR SÅ DUKTIG!!! Du är en fantastisk mamma!!!
ett litet tips i all välmening från en (för dig okänd) mamma till en niomånaders flicka är att ta det lugnt! den här tiden med din lilla kommer aldrig igen och du kommer ångra dig för all framtid om du inte tar vara på den... skit i alla andra och tänk på er lilla familj, och vad ni behöver!!! man ska inte gråta sig igenom småbarnstiden... mys och var egoistiska! Jag skulle bli tokig om jag höll på som du.... :) ta nu vara på er! kram
Ta det lugnt och njut av den här korta tiden när hon är lite (säger jag haha). Som du säger är man ingn supermänniska, det är svårt att hinna leva som man gjorde innan och man lär prioritera. Ta åtminstonde en dag i veckan som du bara släpper ALLA måsten.
ja.. shoppa är ju alltid viktigt ;)
Js herregud, varför är pressen på oss så stor? Jag har lyckats skita i lite av den iaf.. Se till att verkligen ta vara på dig själv nu och njuuut av sommarlovet! Kram!
Du är en sann inspiration och att du klarar av allt du gör är makalöst men att du stannar upp och erkänner att det faktiskt inte lätt och talar om att det är okej att gråta, bryta ihop och tycka att det är svårt, jobbigt och ångestfylld är ännu mer beundransvärt. Inte många unga mammor klarar av allt detta och jag tycker att du sköter det makalöst bra (i alla fall det du delar med dig i bloggen om). Ni är två stycken och ni verkarar vara ett fullbordat par med familjeband starka som få!:) Tillsammans klarar ni det och vet du vad? Det är bra att gråta, falla ihop och inte orka, fär det är där man finner styrkan igen!:) Du har så mycket gott i ditt liv!:) Lycka till!:)
Hej! Bara en liten stöttande kommenatr...
Du känner inte mig (o inte jag dej försås :P) jag vill bara säga att jag kikat in här nångång, GRATTIS till er lilla supersöta tjej- bedårande!
Heja på och som din gulliga vän skrivit så är det ju såklart OK att känna så här, allt är ju helt nytt, bebis, bröllop (o det andra). Kämpa på!
Herregud, det är jobbigt bara att bli mamma med den omställningen och att få in alla vanor... Vad skönt att du verkar ha så många hjälpsamma stöttande personer runt omkring dig!
Lycka till med allt! =) / A
Mår mamma bra så mår bebis bra! Så länge de inte är oroliga på BVC så har du ju med all säkerhet nog med mat till din lilla dotter! Ta hand om dig och ha en riktigt skön mammaledighet och sommar!
FÖRSTÅR dig, jag har haft det exaktsamma fast utan barn. Jobbar 100%, läser 50% planerat bröllop och gift mig samt hinna med allt annat man måste plus att ha kul. Shit det är tufft. men nu har vi gift oss, och det gick ju bra =) Tentan skrivs på lördag, sen hoppas jag det är över =) Då är det bara jobbet. Fatta va ledig jag kommer känna mig. Då är det bara de dagliga måstena, å det räcker ju mer än väl ;) Ha nu en skööööön sommar och NJUT av att vara mammaledig och njut av planeringen samt kommande dagen. Jag saknar redan ALLT.. Det va en sådan underbar dag, du kommer snart förstå;)Å lite av en stålkvinna är du nog =)
Kram till dej och Lilly/ Johanna R (numera även F)
Sedan tycker jag att du inte ska tänka så mycket på att njuuuta av denna korta tid. Att ta vara på vaarje sekund. Det i sig blir ju bara ett dumt krav som skapar stress och ångest.
Vet du vad.... Ingen är en supermänniska.. Man gör det bästa man kan o det räcker.. Ställ inte för höga krav på dig du e redan toppen!!
Kram på dig! Hoppas du vaknar idag (har fått sovit lite i natt) och känner dig mycket bättre! Kramar
