Foto: Emma Bertilsson

Fredagen har ju börjat bra med nö-plugg, tvätt och plock här hemma.
Tur att bullen och saften gjorde mig sällskap. Det smakade bra tyckte både jag och bebisen.

Jag sitter just nu med den sista och jobbigaste frågan av dom alla. Epidemiologi inom tandvården. Åh vad lätt, eller inte! När jag gjort färdigt den så tänker jag ta bilen upp till blomsterlandet och belöna mig själv med en stoooor bukett färska tulpaner inför helgen :)

Gokväll.

Usch idag har det inte varit en bra dag. Det enda positiva är att min bebis varit alldeles mysig och busig idag i magen och det har verkligen piggat upp mig när jag känt mig så låg. Jag har känt henne HELA dagen verkligen, och hon är fortfarande i full gång :)

Vi går ju in i vecka 36 nu och jag läste att det är vanligt just nu att man blir nedstämd, irriterad och oroar sig mycket över vad som komma skall. På nåt sätt känns det skönt att höra det, annars tror man ju att man är helt knäpp som går runt och grinar och är arg och ledsen över egentligen ingenting. Men små saker blir stoooora just nu när man är mitt uppe i en känslomässig bergochdalbana.

En bild från i helgen när vi var bjudna på middag hos M:


Lufta magen lite..

Hej på er!

Oj vad ni läser. Vad roligt att se. Sedan jag blev gravid har läsarantalet ökat med ungefär 250 personer om DAGEN. Det innebär att ni nu är ca 800 personer om dagen som kikar på våra bilder och läser om vad vi har för oss. Tack och lov var det ett tag sen det kom in sura kommentarer, och det gör ju stämningen här mycket roligare, plus att det känns mer givande för mig att skriva!

Imorse prick 6.05 var ni kanske några stycken som satt bänkade framför tv´n. Jag kan säga att jag INTE var en av dom. Jag sov som en liten gris. Mannen däremot ville inte missa Tre kronors match mot Finland och satte fint klockan innan vi somnade igår. Nu har han somnat om, och jag har suttit och försökt mig på att plugga lite.
Tänk vad skollusten försvunnit den senaste tiden. Jag har verkligen ingen motivation alls.
Hemtentan ska vara klar på måndag, men redan på fredag läggs en ny hemtenta ut i en annan kurs så innan dess vill jag vara klar. Vi får se hur det går..


Sverige-Finland spelade match i OS tidigt imorse..

           

Det är verkligen ett totalt snökaos som råder över vår lilla stad, Karlstad.
Snön vräker ner och det blåser storm!
Jag och lillasyster har varit iväg till Bergvik en sväng och jag fann superfina barbapapa-bebisgrejer som jag bara var tvungen att köpa till Lillan. En pekbok och en mössa fick följa med hem, och ett par vanliga vita miniminismå vantar.

Just nu inväntar jag spänt att få åka iväg på Min Babyshower som Becky och Emma anordnat. Det ska bli jättespännande. Jag vet fortfarande inte riktigt vad en babyshower innebär, så det gör det hela extra spännande och roligt :)

Dags att göra sig klar för snart åker vi! Vi hörs lite senare..

Gokväll på er!

Egentligen är det väl godnatt, men jag ska fatta mig kort.
Dagen har gått i hundrasjuttio ungefär med en vända på stan, fika med syrran, fixa hår med linda, fotograferingen och sedan middag hos vänner.
Jag är mycket nöjd med fotograferingen. Emma gjorde ett kanonjobb, och Linda likaså som min personliga stylist :) Fredrik och grabbarna var såklart också med på ett hörn och skötte sig utmärkt! 
Nu väntar vi spänt på de färdiga bilderna :) Då ska jag visa er några av dem här i bloggen tänkte jag :)

Linda tog lite bilder med sin kamera också och hon har redan hunnit lägga upp dom i sin blogg. Jag tänker vara fräck och sno dom ifrån henne för att ge er ett litet smakprov på vad kvällen bjudit på.


Foto: Linda Blom

Ja tänk att vi hann fota älsklingsmagen till slut. Gissa om jag var nervös när jag fick förvärkar här hemma innan vi skulle åka. Nu är den förevigad iallafall, och det känns såååå bra!
Jag kommer sova gott inatt!

V. 35

Så var vi inne i V. 35. Magen är nedsjunken och det är skönare med lite mindre tryck uppåt. Föra veckan var det lite bättre med halsbrännan, men nu är den tillbaka igen och med råge.
Lillan rör sig fortfarande väldigt mycket inne i magen även om de nu när de fixerat sig och har det trångt därinne ska bli lugnare och röra sig mindre. Hon är mycket vaken på dagarna, och sover mer om nätterna, men fortfarande så rör hon sig mycket just när vi ska till att sova.
Jag handlar och handlar till denna lilla varelse som snart finns på utsidan hos oss. Tänk att det ska vara så roligt att handla baby-saker :)

Jag försöker njuta massor av magen nu det allra sista, och stundtals blir jag gråtfärdig när jag tänker på att den snart kommer vara borta. Samtidigt längtar jag ju efter mitt barn, men det är verkligen nåt speciellt med att bära sitt barn inne i magen och känna varje liten rörelse inifrån som bara den blivande mamman kan.
På ett sätt ska det bli skönt att bli av med den stoooora magen så man kan bli lite mer rörlig och slippa vagga fram som en pingvin, men jag känner för var dag som går hur mycket jag älskar den stora kulan och det kommer känns vääääldigt tomt utan den.. Den är ju liksom en del av mig nu..

Vecka 35

Kroppen: Nu ökar du snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till barnet. Om du ökar väldigt mycket i vikt kan det bero på att du samlar på dig vätska. Det är oftast normalt men kan även vara ett av flera tecken på en komplikation. Mot slutet av graviditeten går du på fler besök hos barnmorskan för att till exempel upptäcka om blodtrycket stiger. Många får halsbränna, magen känns ofta full och det är svårt att hitta sköna ställningar på natten. Du får räkna med att vakna några gånger per natt för att kissa och vända dig i sängen.
Vid den här tiden gör barnmorskan en sammanfattning om hur din graviditet har varit. Du kan skriva ett förlossningsbrev där du skriver lite om dig själv och dina förväntningar på förlossningen, samt vilken form av stöd som du tror att du och din partner kommer att behöva.

Barnet: Fingernaglarna har nu vuxit ut helt och hållet på barnet. Barnets benmärg börjar producera röda blodkroppar. Du känner nu varje dag hur barnet rör på sig och det är inte ovanligt att du lagt märke till att ditt barn har en speciell dygnsrytm, som ofta fortsätter efter att barnet är fött.

2010´s Alla hjärtans dag kunde inte blivit bättre.

Min blivande man gav mig frukost på sängen med favoriten Oboy, thékaka med skinka och paprika format som ett hjärta, tända ljus och såklart en chokladboll.
När jag klev upp stod en bukett tulpaner på köksbordet och strålade, och solen sken in genom köksfönstret.

Våra vänner Linda och Jimmy kom förbi på en liten visit, och med sig hade dom ett JÄTTE-paket till lilla bebisen. Vad som låg i tänkte jag visa er imorgon.. och jag är övertygad om att lillan kommer älska presenterna hon fått av tant-Linda!

På eftermiddagen åkte vi ut till Skutberget där vi myste med hundarna och grillade korv. Det var hur mysigt som helst, och faktiskt hela 1 plusgrad, så idag slapp man frysa om fötterna också :)

Kvällen har vi spenderat i soffan med Kina-mat från Peking och en romantisk komedi.
Att världens bästa kille sedan toppade dagen med ett kort med de vackraste ord han nånsin skrivit till mig och ett litet fyrkantigt paket med något att ha på sig på bröllopsdagen satte mer än pricken över i:et.

Jag kan verkligen inte önska mig mer.. Jag älskar dig så Fredrik!

Så var denna otroligt långa dag till ända. Det har verkligen gått i ett och jag är helt slut!

Besöket hos barnmorskan bekräftade det vi trott, Lilla bebisen är numera totalt fixerad låååååångt ner i mitt bäcken. Startklar så att säga! Det är blandade känslor kring det måste jag erkänna.
Skönt att hon fattat galoppen, hon ligger på plats som hon ska, inga konstigheter. Samtidigt skrämmer det mig lite då jag inser att det i stort sett kan dra igång när som helst.
Om jag får säga vad jag tror så kommer hon om ca 3 veckor. Barnmorskan tyckte också att V. 37 lät som en plan, så vi siktar väl in oss på det och hoppas på det bästa!
Först vill vi ju hinna med en gravidfotografering som jag fick av min vän Linda i present, och såklart min babyshower som mina bästa vänner ordnat nästa helg!

Ja det är mycket som ska ordnas och hinnas med innan bebisen kommer. Har en hel del skolsaker att göra klart också. Men det ska jag försöka göra så snart som möjligt så jag har tid att bara vara med mig själv, njuta tillsammans med min fästman och av den sista tiden som två, och mysa med magen (som snart är ett minne blott.)
Jag behöver förbereda mig mer inför "vad som komma skall", men hur förbereder man sig egentligen?

Det är ingen lätt match vi står inför. Först förlossningen som är sjukt skrämmande i sig, sen ett nytt litet liv som vi ska ta hand om, helt själva. Ja, det känns onekligen väldigt overkligt..

Vecka 34

Kroppen: Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar.
De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända.
Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”.
Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.

Barnet: Ca 2-2.4 kg tung och omkring 42 cm lång. Foten är 6-7 cm. Det finns 1 liter fostervatten i hinnsäcken. Barnet reagerar på mammas och pappas röster. Sugreflexen är tydlig, en del barn suger på tummen. Ögonens pupiller kan vidgas och dras samman. En del forskare menar att barnet redan nu har en förmåga att fokusera blicken. Det skiljer på ljus och mörker och uppfattar därmed dag och natt.
Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern.

Så var även denna veckan till ända. Tiden går så fort nu, men ändå så sakta. Det är väl så när man går och väntar på något och längtar så som vi gör efter vår lilla bebis.

I torsdags fick min vän Ruti sin lilla pojk. Stort grattis till henne och mannen!

De senaste dagarna har jag känt väldigt tryck neråt (som jag nämnde för er igår) och det är flera som nämnt att magen sjunkit så, vilket jag känner av själv också.. Det har gått så fort liksom..
Pratade med Ruti och hennes mage sjönk 3 dagar innan det drog igång. Självklart blev jag lite nervös. Det får ju inte vara dags riiiiktigt än.. Jag är ju bara i V. 33, snart 34.

Jag och Lillasyster ska tillbringa denna eftermiddag i mitt kök med och baka underbara små Cupcakes :)

Godmorgon lördag!

Har sovit förhållandevis bra inatt med tanke på de hemska "foglossningsliknande" smärtor jag hade igår under hela dagen och kvällen. Jag blev så orolig där ett tag för det kändes som hela underlivet skulle trilla ut, det tryckte liksom på så neråt, så jag ringde först Barnmorskan och tyckte att jag skulle ringa förlossningen och fråga om de ville undersöka mig.
Som "tur" var verkade det som att mina symptom var foglossning. Alltså ingen bebis på gång ännu. Så vi avvaktade och jag fick åka hem från stan där jag varit och käkat lunch med blivande make och bästa vän.
Vila vila vila är jag ordinerad, men orka ligga och vila hela dagarna!

Idag känns det som sagt mycket bättre, så jag hoppas det var nån tillfällig smärta bara som berodde på hur lillan låg eller så.. Hon har ju lagt sig neråt med huvudet så kanske kanske att hon borrade ner huvudet lite extra igår och att det var det som gjorde så sjukt ont. Helt ärligt, vilken galen, hemsk smärta! Det går inte att beskriva..

Mannen är iväg på fotboll hela dagen, och jag tänkte ragga tag i nån att hänga med. Det är grått och trist ute, men nåt lär man ju försöka hitta på. Väcka hundarna ska jag börja med iallafall.
Dom ligger kvar under täcket såklart och har inte rört en fena sen jag klev upp och käkade frukost.. snosarna mina..


Älsklingen med våra små skatter

Vecka 33

Kroppen: Trots att magen är stor är det bra att försöka hålla i gång musklerna så gott det går. Promenader, simning och yoga för gravida brukar kännas bra.
Vissa kan inte vara aktiva på grund av olika besvär – för att inte gå upp för mycket i vikt kan man kompensera bristen på motion med att inte äta mer än vanligt.
Graviditeten gör att du behöver ungefär 300 kalorier extra per dag. Det motsvaras av ett mellanmål med till exempel en tallrik filmjölk med lite flingor, en smörgås och ett äpple. Ju tyngre du blir desto vanligare är det att fötter och ben svullnar. Ligg gärna med benen högt en stund och använd stödstrumpor hela dagen. Det är bra att sätta på stödstrumporna redan innan du kliver ur sängen. Ett bad kan hjälpa.

Barnet: Barnet ökar snabbt i vikt och väger drygt två kilo. Om det skulle födas nu behöver det lite andningshjälp, värme och hjälp med att få i sig mjölk under några veckors tid. Det finns inte längre så mycket utrymme för barnet att vända sig i livmodern, barnet ställer därför slutgiltigt in sig i förlossningsställning. Vanligast är att barnet vänder sig med huvudet neråt. Tre-fyra procent förblir kvar i sätesställning.

Mattips!
Lika viktigt som annars är det att äta en varierad kost. På så sätt är det lättare att du får i dig det du behöver i form av protein, kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler.

Ät gärna:

500 g frukt och grönt varje dag
Fisk 2–3 gånger i veckan. Fisk och skaldjur är rikt på vitamin D, jod och selen, som är viktiga nu när du är gravid. Fet fisk som lax och makrill innehåller också omega 3-fett.
Lättmjölk, naturell lättfil eller naturell lättyoghurt, cirka 5 dl per dag.
Kött, kyckling, ägg, bönor, linser eller ärtor varje dag.
Bröd och potatis, ris, pasta, bulgur eller liknande varje dag, helst fullkornsalternativ.
Drick gärna vatten till maten och när du är törstig.

Så var det tisdag. Jag sitter i köket med mitt numera obligatoriska oboyglas och en tallrik yogurt med havrefras. Snart måste jag gå in och väcka hundarna som fortfarande sussar sött under husses täcke.
Det är nämligen dags för Texas att gå till tandläkaren igen. Jag hoppas hoppas hoppas att det ser bättre ut än sist då dom fick ta bort ett par tänder i underkäksfronten, och har vi tur kanske vi inte ens behöver söva honom för att ta bort tandsten den här gången. Det är ju ändå bara 4 månader sen sist.
Tycker så synd om den lilla älsklingen. Men Fredrik borstar hans tänder VARJE kväll så jag hoppas det gett resultat.

Vi hörs lite senare!

Vi två i lördags


Dagens besök hos Barnmorskan gick som tidigare gånger väldigt bra.
Lilla Pyret växer som hon ska och lite till. Hela 30 cm ligger mitt magmått på nu och Barnmorskan tippade att vi skulle hamna runt 34-35 cm när det hela lider mot sitt slut.
Hjärtljuden låg mellan 148-154 slag denna gången men hon var lugnare än sist och låg hyfsat still för en gångs skull.
Hon har vänt på sig, och ligger nu med huvudet ner mellan mina ljumskar. Jag fick böja upp benen och så kunde vi känna huvudet mellan händerna både jag och Fredrik. Häftigt!
Men tanken slår en såklart att hon ska ju ut också, och det var en rätt stor skalle om jag ska vara ärlig...