Det finns en tjej.
Jag känner henne inte särskilt väl. Inte alls skulle jag nog vilja säga. Men hon är väl bekant då kanske. Jag träffade henne för några år sedan, när jag blev hundägare.
Vi träffas lite sporadiskt då och då, men nu var det länge sen.

Hon har varit med om mycket, särskilt det senaste året.
Jag har läst hennes blogg länge länge, men jag ska erkänna att jag blivit sämre på att titta in.
Idag gjorde jag det, och jag påmindes om VARFÖR jag älskar att läsa det hon skriver. Hon är så sjukt stark. Hon klarar allt som kommer i hennes väg.
Det som imponerar mig mest är inte bara att hon klarar alla prövningar hon utsätts för, utan att hon har en sån bra inställning till allt som händer, och hon gör precis som hon vill. Ingen sätter sig på henne, fast på ett bra sätt.
Många gånger önskar jag att jag hade hennes styrka och stolthet över mig själv. Hon är en bra förebild, och hon inspirerar mig.

Hennes motto borde alla leva efter. Det är så bra.

"Älska en annan människa, men älska dig själv mer"