Kommentarer hit och dit

The Cranning-family i Bulgarien

Ojoj, vilket rabalder över vad jag kallar mina hundar!
Ni som känner mig vet vad hundarna betyder för mig.
Jag behandlar dom väl kanske inte som mina bebisar direkt, men dom är det bästa jag har, och dom förtjänar det allra bästa!
Därför, mina vänner, kommer jag fortsätta skriva grabbarna, mammas älsklingar, storkillen, osv.. för det här är MIN blogg, och jag skriver precis vad jag vill.

Däremot hoppar jag inte på någon annan, jag pikar ingen annan, eller pekar ut nån annan.
Den här bloggen handlar kort och gott om mig och mina nära och kära, och alla jag skriver om är med på noterna.
Om jag stör mig på nånting privat kan jag säga det till personen direkt, jag behöver inte hålla på och skriva det här, för det har ingen annan ett skit med att göra.
Det finns vissa bloggar man fasar över att gå in på. Det erkänner jag.
Bloggar där det förekommer just det jag skrev ovan.
Sånna bloggar bojkottar jag totalt.
Jag är inte intresserad av nätmobbning eller högstadietjafs.
Bloggarna är tyvärr ett nytt sätt att "komma åt" folk.
Det ger folk chansen att vara taskiga. Fy för det!

Kan man inte säga nåt öga mot öga, kan man hålla käften!
Det är min filosofi.

Vet ni, det har varit ett par upprörande kommentarer idag, jag hoppas det ger sig tills imorgon, så inläggen kan vara glada och positiva igen.
Jag har iallafall haft en mysig kväll tillsammans med min sambo och några vänner.
Hoppas ni också haft det mysigt.
Puss på er och sov så gott!

Självklart så blir ju hundar/katter som ens små bebisar, och dom betyder oerhört mycket.
Har själv också stött på personer som inte alls kan förstå hur man kan ha sådan känslor för ett djur..(??)
Dom är faktiskt lika mycket värda dom med.

Ha det toppen tjejen.

Kärt barn har många namn va de nån klok person som sa.. O de gäller ju verkligen husdjur... Förstår inte varför folk orkar lägga ned tid på att skriva elaka kommentarer... Sluta läs då om de e så irriterande tycker man.. de e ju ingen som tvingar dem att läsa DIN EGNA blogg där du faktiskt får skriva vad fasen du vill =)
Att ens husdjur är som ens barn r ju en självklarhet för alla som haft djur.. eller kanske inte en självklarhet men väldigt vanlig i alla fall o vad man sen kallar dem kan man väl få bestämma själv...
Vad gäller lillkillens tänder tror jag säkert inte att ni hade kunnat gjort något annat i ert sätt att behandla honom... Det är väl som alla andra levande ting, vissa har det i "generna".. Hoppas ni får ordning på hans lilla mun!! Annars får du väl fixa till det när du e färdigutbildad!! ;)
Oj vilken lång kommentar de blev nu.. hihi hoppas du orkar läsa hela!! natti natti!!

När jag läste ditt inlägg om veterinär och det, reagerade jag inte ens på ditt språk, när man läser den använder man ju "ditt språk" i huvudet.. Och inget konstigt alls med det. Jag är likadan! Skulle du inte skriva så skulle de inte vara janni.

De är helt rätt som du skrev Janni...Jag blev helt skräckslagen när min bebis (Texas) fick tandsten första gången men veterinären på Solstaden förklara att det är som med människor...allt har med saliven o göra och genetiskt...Endel människor får hål hela tiden fast de sköter sina tänder och endel som missköter får inga, så de har inget med att du skulle vara en dålig matte. Jag tror vad jag läst att du är en exemplarisk matte till dina bebisar...du gör allt du kan för att dina hundar ska få ett bra liv! Fortsätt med det! o kalla dina hundar vad du vill! Min har många namn beroende på humör o hur han sköter sig hehe men innerst inne är han lilla bebisen o kommer alltid vara!
Hoppas de går bra idag och lycka till!
Kram Malin o Texas (med tandsten trots plackoff och tandborstning)

Skit i alla dumma bajspluppar som inte verkar fatta att dom borde skaffa sig ett liv istället för att följa upp vad du gör/inte gör!!! hoppas att du skakar av dig såna kommentarer lika fort som du ser dom.kram

vilket fjanteri! man kallar väl sina hundar precis vad man vill! jag kallar mina hundar såna saker också och det är precis som du säger: dom är ju det bästa man har :)

Och som vi pratade om, nätmobbning kan se ut på många olika sätt. läsarna märker det inte alltid.. det är ju speciellt när man skriver inläggen så att bara den personen det pikas åt förstår vad som menas! Men det är lika mycket mobbing för det. Som sagt, vågar du inte säga det du vill till personen i fråga, då kan du va tyst!! :)

Oj oj! Hoppas det inte är min komentar som du kallar nätmobbing. Skulle absolut kunna ha en disskusion öga mot öga med dig. Dina hundar får vara dina bebisar hur mycket du vill. Saken är bara den att jag tror du kommer förstå den dagen du får egna barn att det trotts allt är en hund. Jag har också djur och en djurvänn. Men för mig är mina djur mina djur och jag skulle aldrig kunna jämföra det med ett barn. MEN för den saken skulle så är det klart att man ska älska sina djur.

Mobbing är när många går emot en person. Lägger man ut sitt liv på nätet får man vara beredd på disskusioner. Har man ju i livet allmänt. Behöver inte vara så dramatisk. Inget som menades som elakt.

PS. tycker det är bra att du älskar dina hundar. Finns så mycket djur som far illa idag.

Sara - Jag menade inte dig överhuvudtaget när jag pratade om nätmobbning.
Jag pratar rent generellt om hur jag tycker bloggarna blivit ett sätt att "komma åt" andra människor och göra folk ledsna.
Som sagt, det har inget med dig att göra!

Ang mina hundar.
Som jag sa tidigare, jag kallar mina hundar vad jag vill, och jag tycker det var himla onödigt att ens skriva en sån kommentar.
Om du gillar min blogg annars så får du gärna kommentera andra saker som du har åsikter om :)