Jag har dvalat mig i 2 dygn.
Inte kännt för att prata med någon direkt och definitivt inte haft något här i bloggen att skriva.

Tack för alla goa och varma hälsningar, och tack till alla som ställt upp när det varit som jobbigast.
Allting gick bra med Iza igår och mamma och Mogge fanns vid hennes sida när hon tog sina sista andetag och till slut somnade in.
Nu är det över, och det finns inget annat att göra än att försöka gå vidare, även om det just i nuläget känns VÄLDIGT lång borta. Vi kommer sakna dig snosan. Du är bäst!

Idag vaknade jag tidigt, som alla andra dagar nuförtiden, och hundarna ville ut direkt. Jag antar att jag tyvärr vant dom vid mina tidiga mornar nu. Hm, inte bra.
Idag är det påskmiddag hos Solveig (Mogges mamma) som gäller, och ikväll ska vi hem till Jan och Therese och käka middag och se på Let´s Dance. En film också om vi orkar.. Skönt att tänka på lite annat och inte bara sitta hemma och gråta.
Godis har vi så mycket så man nästan storknar. Köpte ett MEGA ägg till Fred igår och sen kom hans föräldrar med ett varsitt till oss så brallorna kommer nog sitta lite tajt efter helgen.

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Fred jobbar fm, och jag och Tess tänkte gå på stan en sväng men affärerna öppnar inte förän kl 12, så jag får väl helt enkelt börja påskpynta lite lätt då..
Om jag vågar mig upp på vinden vill säga.. :(

Det vart inte ett alltför festligt inlägg, men jag tror ni förstår mig. Visst gör ni det.
Kanske skulle man åka och köpa sig lite nya blommor och krukor, det är ju uppiggande.
Nä, Fredrik dödar mig om jag kommer hem med en blomma eller en sko.  Det har jag liiiite för mycket av tycker han.. haha!