Varning för sentimentalt inlägg, men jag måste skriva av mig lite nu..

Jag har haft en nostalgikväll, all on my own, och det har varit underbart skönt för min själ.
Jag har ömsom skrattat, ömsom gråtit.
Bearbetat massa känslor som jag hållt inom mig..
Suttit och tittat på videoklipp från kameran, lyssnat på musik som minner om det som varit, tittat på foton, och även videoinspelningar från när jag var yngre.
Fan va jag saknar vissa personer och saker som inte längre finns kvar i mitt liv.
Jag saknar min jättegamla vapendragare Emelie S.
Herregud vad knäppa vi var. Helt galna!
Jag saknar Niklas och Mats. Jag vet att ni finns för mig när jag behöver er, men ni känns så långt borta..
Fy vad jag saknar er och allt vi gjort tillsammans..

Mats och Niklas där de ska vara.. hos mig!

Niklas och Älskling

Jag saknar många människor just nu.
Jag tror, eller nej jag vet, att ni vet vilka ni är.
Glöm inte att jag tänker på er. Och tänk gärna på mig också nån gång.

Avslutningsvis vill jag bara säga att jag är otroligt tacksam för de underbara och fantastiska människor jag omges av dagligen, men även de jag inte träffar alltför ofta.
Er betydelse för mig går inte att sätta ord på. Tack för att ni finns och älskar mig, ställer upp, och respekterar mig för den jag är ♥